Dags att klippa barret

Det märks nu! Solen går i en lägre bana och soltimmarna blir märkbart färre i trädgården. Även om det finns gott om trädgårdstid kvar börjar tankar om hösten smyga sig på med alla de förberedelser som nu tar vid. Förvaring, gödsling, klippning och mer därtill. Barrväxterna börjar samla kraft för vårens knoppsättning och då drar förberedelserna igång.


Taxus Baccata som fått en sista klippning för säsongen

Tätare, tätare, tätare för var år

Pinus Sylvestris `Watereri´ med en matta av barr under sig. "Kuddarna" har fått en rejäl urglesning där endast de yttersta barren på varje skott får sitta kvar. Om tallen är i god kondition svarar den med massor av nya knoppar vilken ger mer kompakta former.



Knoppsättning på tallen ovan

Tiden rullar på under den mödosamma processen att plocka barren. Med kådiga fingrar och stel rygg få jag konstatera att kvällen vann

Kvällarna är att ta tillvara på, magin är total.

Formgivning

Bollar, moln eller kullar?

Styrkan sitter i formen. Jag gillar mötet mellan det vilda och det tuktade och tämjda. Nu har jag även införskaffat en maskin som göra hela formgivningen så mycket roligare, och framförallt mindre ansträngande! Den laddningsbara handklipparen från Bosch gjorde arbetet så mycket smidigare till skillnad från häcksaxens oprecisa kapningar. Ett klart lyckat inköp till en rimlig peng.
Att formklippa är i sig en hel vetenskap och närmast en religion i vissa delar av världen. Under begreppen Niwaki och Cloud pruning finns oändligt med material att titta på och läsa om.

En vanlig Spirea som tuktas hårt varje år och därmed aldrig blommar.

Lite som att klippa får med den nya maskinen, fast utan att de hoppar omkring.

Idegransmoln som behöver ansas till rätt form. Det är en ganska långsam och tålamodsprövande process som sträcker sig över många år. Alla dessa idegranar har flyttats från husets framsida när vi flyttade in i huset. Efter några år av etablering har de sedan sakta tuktats, gallrats och formats. De är långt ifrån färdiga, men börjar så sakta få former som ger det önskade uttrycket.

Saker att glädjas åt

kan ju vara de stora dragen eller de små detaljerna i trädgården. Just nu formges en hel del träd och buskar vilket har blivit en hobby i hobbyn. Klotform, molnform och en vanlig trädform där den sista kan vara nog så svår. Hur vill jag att slutformen ska vara- gles, hög, bred? Vad skuggas bakom, under eller bredvid?

Magnoliorna har t.ex. blivit rejält buskiga i år efter att ha frusit tillbaka en hel del i vårsolen. 20 grenar i fothöjd är inte det jag vill få fram utan glesar ur ganska kraftigt för att hitta en tilltalande grenstruktur för framtiden. Även de japanska körsbärsträden får en rejäl gallring av grenar som inte växer enligt önskad form. Det är ganska tålamodsprövande och man behöver vara ganska långsiktig, men vem är stressad? Det är ju ingen tävling!

 

En urglesad Acer Japonicum àconitifolium´ 

 

En uppklippt Praktmagnolia, Magnolia x soulangeana  

 

Taxus Baccatan lämpar sig bra för formklippning. Här under uppbyggnad och lite ovårdad under tillväxtperioden.

 

En Sävenbom, Juniperus Sabina som stammats upp. Grenarna ska bindas upp och formas nu under hösten. 

 

En första grovfrisering av den tidigare busken. 

 

Tokyokörsbäret har fått sig en "make over" vissa korsväxande eller nedåthängande grenar har avlägsnats.