Varken trädgård eller skidåkning

Svårt! Nu börjar uthållighetstestet...när man faktiskt inte kan göra så mycket mer än bara vara ute. Hur mycket ved kan man klyva, hur många inspirationssidor kan man besöka på nätet, hur många nya idéer kan växa fram? Mörkt, fruset och så ofrodigt det bara kan bli och knappast inbjudande att köra fingrarna i jorden. Ett halvår av hela nagelband och rena naglar kanske är något positivt att lyfta fram?

Tid för återhämtning och ladda batterierna för en ny säsong. Den magiska våren blir så speciell just för att allt tar stopp i och med vinterns intåg.

Klent intryck utan löv, massa pinnar och sten!

Låg aktivitet ute på soldäck!

Ett spretigt Glanskörsbär står och ser klent ut i förgrunden. Inte direkt kaxig utan kläder!

En ljusglimt när min gode vän Catharina kom förbi med en beställning på en kruka till en Bonsai. En plantering att se fram mot när våren kommer.

Härda ut trädgårdsvänner, endast en månad innan vi går mot ljusare tider igen!

Det enkla

Det enkla...

kan ibland vara svårt nog! Svårt att behålla det enkla och inte drabbas av utfyllnadsbegäret som gärna infinner sig när man hittar en ledig växtplats. Det här är framsidan av huset och det som skulle kunna kallas mellanträdgården. Längst ner mot gatan ligger den mer traditionella fruktträdgården med gräsmatta och stora gamla äppelträd vars stammar skvallrar om en ansenlig ålder. Jag lämnar den delen orörd sånär som på klippning av gräs och kontinuerlig beskärning av äppelträden.

 

Men över till mellandelen som är en grus-och stenträdgård i minimalistisk stil med avsikten att vara närmast underhållsfri. Endast den stora lönnen motarbetar detta genom att släppa stora mängder löv och näsor över grusbädden.

 

 

Ovan ser vi samma plats tagen kring 2012 och mer om projektets framtagning finns att läsa här

 

 

 

Magnolia × soulangeana nere i hörnet som efter några år på platsen börjar få lite volym. Där kommer den få växa sig stor och bli ett karaktärsträd i den annars sparsmakade miljön.

 

Trivsamt året om med belysta prydnadsgräs 

Att sakta härdas

Den perfekta hösten så långt här i Mälardalen. Sakta fallande temperatur och en längre mild period ger gott om tid för växterna att styra om energin till överlevnad inför vinterns kyla.

Den skyddade trädgården med stora mängder sten, murar, plank och växter ser ut att ha skapat ett bra microklimat för växterna. En del Lönnar, Magnolior och körsbär har bladen kvar även om det mesta börjar se brunt ut. Även grentopparna ser ut att ha förvedats och gått från grönt till brun.

Toppen av en Praktmagnolia med sitt sista desperata blad.

Korstörnet fryser ofta in sent avmognade toppar. I år ser det bra ut!

Prunus Yoshino Yedoensis

Acer Palmatum 'Firecracker' bland Kärleksört visar inget tecken på att ge upp inför vintern. 

Bambun har lämnat ett bladlager på marken, ett tydligt tecken på skifte av årstid.

Magnolia 'black tulip' jurmag1 har haft ett fantastiskt första år. Växte så det knakade efter torrperioden så jag är glad att den får några veckor till med mildväder.

Sista rycket

Ett sista ryck för att få kanten mot granhäcken färdig. Stenar, planteringsjord och utfyllnad är på plats. Växtvalet blev kryptujor (Microbiota decussata) som ska kanta stenmuren och hänga ner som en grön gardin. Kryptujan, som egentligen inte är en Tuja, får en ganska trist brun-lila färg under vinterhalvåret. Jag hoppas på en grön, kravlös matta som håller ogräset i schack och skapar en grön ram mot granhäcken.

 

Läget är skyddat bakom häcken och vårsolen når inte hit. Därmed minskad risk för bränn/torkskador i den starka vårsolen. Tanken är att detta parti ska kräva minimalt med underhåll och få växa vilt i ett övre lager med bladväxter och under det får Kryptujan breda ut sig.  

Flower power-expressen

Den gamla vanliga visan som börjar med en skön cykeltur på lördagsmorgonen. Efter 200 meter kommer tanken krypandes-man kanske skulle svänga förbi Zetas handelsträdgård som har öppet sista helgen för den här säsongen?
Onödigt kanske, eller inte? Som om det någonsin var onödigt med en tur till Zetas eller någon annan handelsträdgård för den delen?
Efter 300 meter är saken klar, det blir ett stopp i vanlig ordning. Kanske kan jag ta en mindre växt i en påse på handtaget?

Det blev lite mer än så! För- eller nackdelen att bo 5 minuter från Z. är att jag ofta blir inspirerad att ta "spontana" cykelturer.

Den sista snutten har fått ett ordentligt lager skräpjord/fyllnadsmassor som blir grunden för den nya planteringen. Temat blir en tät vägg av löv som kommer få växa upp för att täcka granhäcken. Det blir vilt och blandat i olika höjd och bladfärg med Pagodkornellen som i framtiden kommer bli bossen i raden.

Ser inte mycket ut för världen efter bladtappet!

Den Ryska Kornellen, Cornus alba 'aurea' med sina limegula blad kommer göra sig bra bredvid den vanliga Kornellen.

Ute på spetsen får den lite mer utrymme att växa sig stor. Pagodkornellen, cornus controversa ser så läcker ut i vuxen form och kommer få ta plats uppe på berget. Det blir slutligen ett mindre träd om allt vill sig väl. 

Sist ut blev en gulbrokig Körsbärskornell, Cornus mas Aurea 'Elegantissima'

Nu återstår den nätta uppgiften att klä in kanten med sten, men det får bli ett senare huvudbry.

Just nu...

...undrar säkert mina grannar vad håller på med. Många frågar varför jag lägger så mycket tid på trädgården? Vi som trivs med jord under naglarna förstår, för övriga är det svårt att förklara! Så är det bara.
Min trädgård producerar inget ätbart, har ingen blomsterprakt och har så mycket osvenska växtval att den kanska är helt obegriplig för den som inte redan är inbiten. Tack och lov så ligger den skyddad från bedömarna ute på gatan och jag slipper därmed köpslå med andra om vad som ska vara och inte.

Nu saknas endast några meter för att knyta ihop stenkanten. En gammal Thuja fick vara kvar och sedan kommer en rad olika buskar som tar bort den trista granhäcken. Den flyttade Kornellen blev först ut följt av en Blodfläder.

På håll kan de se hur det det lyfts och kånkas utan att förstå planen, det får fortsatt leva med ovissheten! Jag är inte typen som har visningar och bjuder in till rundvandring. Inte heller hemma hos reportage lockar. Visst händer det att någon vill komma in och titta och det får de så gärna.

Nu ska jag fortsätta bära några bumlingar till den nya stigen uppe på berget. Det ska kännas att man arbetat när man går och lägger sig!

70% rea ger 100% trädgård

Åhh en sån dag med besök på 4 handelsträdgårdar, hämtning av stenar och förstås ett skönt planteringsprojekt.
Det är med viss spänning och förtväntan att komma in på handelsträdgården och få se vad de inte fått sållt under säsongen.

Idag blev det 7 st. Ilex Crenata 'luxus' (japansk järnek)
5 st. Blodbräken, Dryopteris erythrosora
1 st. Amerikanskt blåregn, Wisteria frutescens 'Clara Mack' som trots namnet blommar i vitt.

En stor ormbunke flyttad och en kvar. Förvånansvärt enkelt att flytta ett Strutbräken, svårast blev att lista ut om det heter en eller ett bräken!

Tack till vänner som gärna ger bort sten från sin tomt, och tack för att de inte ringer mentalvården när man överförtjust frågar om man kan ta några stycken..

Tanken är att formklippa järneken i en båge runt idegransklotet.

En heldag med planering och plantering i bästa höstvädret! Kanon är ordet

Det vita blåregnet i provisorisk plastkruka